Who would have thought?

2010-05-29
Visst är det konstigt hur livet ter sig ibland, hur snabbt det faktiskt kan vända. Både på gott och ont. Jag menar, vem kunde för två årsedan gissa på att jag skulle bo i Skåne nu? Inte jag själv iallafall, det hade jag aldrig någonsin kunnat tro. Vi var på semester i Skåne en sommar en gång och det är i princip enda gången jag varit här, har liksom aldrig dragits åt detta hållet. Denna tanke slår mig ofta nu för tiden och man spinner liksom vidare. Kommer vi bli kvar här? Kommer mina barn att prata skånska? Haha, det hade man ju aldrig kunnat tänka sig innan, skånsktalande barn liksom?! Jag kunde aldrig, för två årsedan, kunna tro att jag skulle sitta på jobbet i kläder som det står Region Skåne på...

Det sägs ju att i allt dåligt som sker finns något bra. Och ja, det kanske stämmer på sätt och vis. Iallafall om man försöker tänka positivt. Hade inte pappa dött så hade jag nog inte skaffat Alice. Hade jag inte skaffat Alice skulle jag inte ha träffat Henrik på en camping i Grebbestad. Hade jag inte träffat Henrik skulle jag inte bo i Skåne nu. Hade jag inte bott i Skåne nu så hade jag bott kvar i Skövde och inte må i närheten av så bra som jag mår nu. 

Även de allra sorgligaste sagor har sina små ljuspunkter, det gäller bara att hitta dem och kunna uppskatta dem. 


If someone said three years from now you'd be long gone, I'd stand up and punch them out because they're all wrong. I know better, because you said forever and ever. Who knew? When someone said count your blessing now before they're long gone, I guess I didn't know how. I was all wrong but they knew better. Still you said forever and ever. Who knew?


Kommentarer
Postat av: Malin

<3

2010-05-29 @ 23:30:17
URL: http://rosaliljan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0